Andra mousserande viner

Viner från andra områden än Champagne

Ibland vill man bara njuta av ett bra vardagsbubbel. Det ser ut som att den svenska konsumenten börjar bli så påläst och nyfiken att man nu kan lansera fler och bättre mousserande viner ifrån andra områden än Champagne. Jag dricker hellre ett bra mousserande vin från någon annan del av världen än en mindre bra champagne.

Vill du läsa mer om champagne istället? Besök då Champagne bäst i test! 

Cava

Cava är mousserande vin (vitt eller rosé). Detta mousserande vin har genom åren rönt stora framgångar på den svenska marknaden. På senare tid har det tyvärr fått vika för den växande proseccotrenden. Som tur är finns det ett relativt fint utbud av prestigecava i beställningssortimentet. Cava är till volym räknat världens mest exporterade mousserande vin. Det tillverkas likt champagne enligt traditionell metod med en andra jäsning på flaska, men till skillnad från champagne behöver inte cava tillverkas i ett specifikt distrikt. Ordet cava kommer från katalanskan och betyder ”källargrotta”.

Enligt den traditionella metoden, direkt från Kataloniens hjärta

Cavaområdena omfattar nästan 65 000 hektar och inbegriper D.O. Rioja, D.O. Navarra, D.O. Aragón, D.O. Utiel-Requena (Valencia) samt regionen Katalonien. Ungefär 95 procent av all cava produceras i just Katalonien. Här är förutsättningarna optimala. Cava tillverkas enligt den traditionella metoden som ger små, eleganta bubblor och en lite brödig underton. Metoden innebär en andra jäsning i flaska vilket kräver kunskap, manskap, tid och resurser.

Jordmånen ska vara kalkrik och det soliga och varma klimatet skänker en generös fruktighet till vinerna. Altitud och svalkande nätter bibehåller en frisk och balanserad syra i vinet. Druvorna har en egen karaktär och är ofta de traditionella och lokala xarel-lo, parellada och macabeo, men flera andra är också godkända att användas till cava, bland annat de internationella sorterna chardonnay och pinot noir.

Det innebär att det finns cava i olika stilar, från mer traditionell till mer internationell smak. År 1872 skapade Joseph Raventós i Fatjó det första mousserande vinet av högre kvalitet från Spanien enligt den metod han lärt sig under sina resor i Champagne.

Cava måste minst uppfylla följande regler för att få kallas cava:

• Vinet måste produceras av minst en av de tillåtna druvorna: macabeo, xarel-lo, parellada, chardonnay, malvoisie, trepat, grenache, monastrell eller pinot noir.

•Druvorna ska odlas i ett så kallat DO (Denominación de Origen), det finns cirka 160 DO-kommuner utspridda över hela Spanien.

•Cava måste vara producerat enligt den traditionella metoden och ligga på sin jästfällning i minimum nio månader.

•Vinet måste hålla en alkoholhalt mellan 10,8–12,8 volymprocent

Méthode Cap Classique

Nu äntligen, har det satsats ordentligt på varumärket Méthode Cap Classique eller MCC som vinet kallas lokalt. Det är ett mousserande vin från vindistriktet runt Kapstaden i Sydafrika, och produceras enligt traditionell metod. Méthode Cap Classique innebär att man precis som med champagnemetoden låter bubblorna uppkomma genom en andra fermentering på flaska. Sedan 1992 har det producerats mousserande vin under varumärket Méthode Cap Classique och det finns även en organisation för att säkerställa varumärkets kvalitet, Cap Classique Producers Association (CCPA). CCPA grundades 1992 av en grupp vinmakare som vill lyfta fram den kvalitet de har på sina mousserande viner genom att skapa en gemensam benämning likt champagne. Allt för att köparen lätt ska kunna identifiera kvalitetsnivån på vinet.

Prosecco

Prosecco är till övervägande del gjort på druvan glera. Tidigare kallades druvan prosecco men detta ändrades 2009 i samband med att man ville skydda området och namnet Prosecco. Man ville inte riskera en sammanblandning mellan vinet och namnet på druvan. En prosecco får innehålla upp till 15 procent andra druvor än glera.

Området där prosecco produceras ligger i nordöstra Italien några mil norr om Venedig i regionen Veneto, varifrån det kända amaronevinet härstammar. Prosecco framställs enligt charmatmetoden, där vinet får sina bubblor genom jäsning med socker och odlad jäst i temperaturreglerade ståltankar som inte får hålla mer än 20 grader. Vinet lagras sedan i ståltank 18–24 månader innan det fylls på flaska. Prosecco finns både som svagt bubblande, så kallad frizzante, och som lite kraftigare bubblande, så kallad spumante.

DOC & DOCG

Prosecco kommer även i de två olika kvalitetsbeteckningarna DOC och DOCG. DOC är en förkortning av Denominazione di Origine Controllata och betyder fritt översatt ”kontrollerat ursprung”. DOC-beteckningen började användas 1963. För att en vinproducent ska kunna sätta DOC på etiketten måste vinets ursprung vara definierat och kontrollerat och druvsorten ska härröra från just det distrikt där tillverkningen sker. Vidare ska vingården odla och lagra vinerna enligt givna, traditionella metoder som garanterar bra kvalitet. Regler ska också följas vad gäller maximalt antal skördar och lägsta alkoholnivå. Ett vin måste ha producerats i minst fem år med jämn kvalitet innan det kan bli aktuellt för DOC-klassificering.

I början av 1980-talet hade det kommit så många DOC-viner på marknaden att man skapade ytterligare en klassificering. DOCG, Denominazione di Origine Controllata e Garantita, fritt översatt ”kontrollerat och garanterat ursprung”.

För att höjas till DOCG måste vinet ha åtnjutit DOC-klass i minst 5 år. Därefter följer överklassvinerna till stor del samma regelverk som DOC-vinerna, men genomgår djupare och fler analyser och kontroller. Till det kommer att vinerna måste vara buteljerade i den region de odlats och tillverkats och alla viner provsmakas dessutom av en oberoende kommitté innan de buteljeras – allt för att garantera ypperlig kvalitet. I Prosecco har man en region som klassificeras DOCG, nämligen Conegliano Valdobbiadene.

Crémant

Crémant är ett mousserande vin från Frankrike som produceras enligt traditionell metod. Termen började officiellt användas i slutet av 1980-talet, då uttrycket métodhe champenoise förbjöds på mousserande viner med annat ursprung än champagne. Sedan 4 juli 1975 har användandet av beteckningen crémant varit skyddad av fransk lag (nr. 75-577) och är reserverad för mousserande viner från vinproducenter med en Appellation d’Origine Contrôlée (AOC). Beteckningen är dock tillåten att använda även i andra EU-länder som uppfyller samma kvalitetsvillkor.

De franska appellationslagarna för crémant kräver att druvorna skördas för hand. De kräver också att den andra fermenteringen (jäsningen) sker i flaskan (champagnemetoden eller den traditionella metoden) och att den lagras i minst 12 månader. 100 liter must får pressas ur 150 kilo druvklasar och minimitiden som vinet måste tillbringa på sin jästfällning är nio månader. Generellt används de druvor som också används för att göra de bästa vita vinerna i respektive region.

Sekt

Med sekt avses en tysk eller österrikisk variant av mousserande vin. Tyskland är det land i världen som konsumerar mest mousserande vin per capita, och sekt kan göras antingen med samma traditionella metod som champagne eller genom charmatmetoden. Historiskt har mycket sekt gjorts helt eller delvis på importerade druvor, men enligt tysk lagstiftning får mousserande vin endast saluföras som Deutscher Sekt (tysk sekt) om den är helt gjort på tyskodlade druvor.

Följande olika varianter av sekt förekommer i den tyska vinlagstiftningen:

Sekt är ett mousserande vin som uppfyller vissa grundläggande normer. Anges Deutscher Sekt eller en region (exempelvis Rhein-Mosel) måste 100 procent av druvmaterialet komma från Tyskland respektive från angiven region. Sekt b.A. (besonderer Anbaugebiete) är ett mousserande vin som är producerat i en av de 13 kvalitetsvinregioner (exempelvis Mosel, Rheingau) som också används för stilla kvalitetsviner. Regionen måste anges. För sekt b.A. krävs en högre druvmognad än för enklare sekt. Crémant är en tillåten tilläggsbeteckning för flaskjäst sekt b.A. som uppfyller vissa villkor, bland annat minst nio månaders lagring på jästfällningen. Winzersekt är en tillåten tilläggsbeteckning för flaskjäst sekt b.A. som till 100 procent är framställd på tillverkarens egna druvor.