Gröna druvsorter

Champagneproducenterna får plantera högst 5 % av sina vingårdar med voltis sedan 2021.
Voltis är en vit druvsort (även Colmar 2011 G) som är en komplex ny förädling mellan Villaris x VRH 3159-2-12 (en intergenerisk korsning mellan Vitis vinifera x Muscadinia). Den innehåller gener från Vitis berlandieri, Vitis rupestrisoch Vitis vinifera, samt Muscadinia.
Hybriden skapades i samarbete mellan INRA i Montpellier och Julius Kühn Institute i Siebeldingen, Tyskland som en del av ett projekt som lanserades 2000 för utveckling av PIWI-sorter. Vinstocken kännetecknas av total motståndskraft mot mjöldagg och hög motståndskraft mot dunmögel. Voltis klasar är medelstora och måttligt kompakta. Bären är också medelstora, med ett lagom tjockt skal och en lagom saftig fruktkött.
Sedan 2010 har Champagne deltagit i INRA-ResDur-programmet som en in-situ växande region, som för närvarande befinner sig i ett &#8221;mellanstadium&#8221;. Plantor med nödvändiga resistensgener planterades i de experimentella vingårdarna i Champagne. Där observeras de under en period av cirka sex år. Innan de godkändes för plantering 2021.

Voltis

Petit meslier är en grön druva från Champagne, Frankrike. Det är en ovanlig  druvsort, en av sju sorter som är godkända i Champagne. År 2008 rapporterades endast 4 ha i Champagne, det ska dock ha skett en del nyplantering sedan dess. Det är en gamla druva som är känd sedan åtminstone 1700-talet, namnet meslier har dock använts för flera druvor tidigare vilket gör historiska källor svårtolkade. Det är en naturlig korsning mellan druvorna gouais blanc och savagnin. Vid sidan av Champagne finns också mindre odlingar av druvan i Australien.
Synonymer inkluderar melié blanc, meslier doré, meslier jaune och meslier petit.
Druvan är känd för sin tålighet och syra även vid varma årgångar. Den blommar dock tidigt varför den är känslig för frost. Den är också känslig för ädelröta. Druvan ger viner med hög syra och lågt pH. Vin på druvan i Champagne ger smak av rabarber och unga nässlor, i Australien rapporteras den ha mer smak av gröna äpplen.
Om du är intresserad av att prova druvan så odlas den bland annat av Duval-Leroy, som också gjort ett 100%-vin på druvan vissa år. Andra producenter inkluderar Tarlant, som nyplanterat lite grann och Moutard samt L Aubry Fils.
De övriga sex druvorna som är tillåtna i Champagne är pinot noir, pinot meunier, chardonnay, arbane, pinot blanc och pinot gris är de andra. Läs mer om Champagne i Fredrik Schelins bok <a href="https://dinvinguide.se/anders/julklappen-som-bubblar-av-kunskap-champagne/">Champagne 49 miljoner bubblor i en flaska</a>.

Petit meslier

Arbane är idag en ganska ovanlig druva som kanske är mest känd som en av de sju druvsorter som kan användas i champagne. Det finns bara några få hektar kvar av denna druva, de flesta vinstockarna hittar man i distriktet Cote des Bar i södra Champagne.
Druvan har grönt skinn och klasarna är ganska luftiga. Druvan ger viner som kännetecknas av fräschör, syra som kan bli lite sprittande (nästan bubblig) och elegans. Man får förhållandevis lite druvor per klase och stock vilket sannolikt är en av anledningarna till att den nästan försvunnit.
På många ställen anges att det bara finns en knapp hektar kvar men Drappier nyplanterade omkring 20 hektar för några år sedan. Andra som använder sig av druvan är Moutard et Fils. Moutard som använder druvan i två av sina viner, ett av dessa görs på 100% eller nära på 100 % och Aubry som använder den i ett vin. Ytterligare en producent som har planterat ett antal vinstockar med arbane är Tarlant, de har dock inte använt dem i sina viner än.
Kärt barn går under många namn så även här: albane, arbane du bachet, arbanne, arbenne, arbenne, arbone, crène, crénillat och darbanne.

Arbane/Arbanne

Blå druvsorter

Pinot noir eller spätburgunder/blauburgunder är en känslig och svårodlad druva som ofta ger ljusa rödviner. Man hittar aromer av jordgubbar och hallon i vinerna, ofta tillsammans med ett kryddigt inslag. Med mognaden kommer toner av svamp och multna löv. De främsta pinot noir-vinerna kommer från Côte d’Or, i de centrala delarna av Bourgogne. Här är klimat, väder och jordmån idealiska. I Côte d’Or’s norra del, Côte de Nuits, är i stort sett alla vingårdar planterade med pinot noir. De bästa vinerna kommer från enskilda vingårdar i kommuner som Gevrey-Chambertin, Morey St-Denis och Vosne-Romanée.
I Côte de Beaune, där pinot noir konkurrerar med chardonnay, är några av de viktigaste kommunerna Aloxe-Corton, Pommard och Volnay. 
Pinot noir är också mycket vanlig i Champagne, där den växer i en tredjedel av vingårdarna. Druvan odlas även på andra, svala ställen i Europa som Tyskland (spätburgunder), Österrike (blauer burgunder) och norra Italien (pinot nero).
Utanför Europa har många odlare försökt sig på denna svårbemästrade druva. I delar av Kalifornien och Oregon har man lyckats bra, liksom i andra svala odlingsområden i Australien, Nya Zeeland, Chile och Sydafrika.
Pinot noirviner står oftast under smaktyperna kryddiga &amp; mustiga och mjuka &amp; bäriga. Druvsorten pinot gris har uppstått ur pinot noir genom en mutation som gett en druvsort med ljusare skal (ungefär grått – gris – till rosa när druvorna är mogna), och den räknas därför som en grön druvsort. Den gröna druvsorten pinot blanc har därefter uppstått genom mutation av pinot gris, och har ytterligare ljusare skal.

Pinot noir

Meunier /Schwarzriesling/Müllerrebe 
Meunier är en blå vindruva, av arten Vitis Vinifera, som är en av de tre stora champagne-druvorna tillsammans med den likaledes blå pinot noir och den gröna chardonnay. Vanligt är att druvan utgör ca 1 / 3 av blandningen, cuvéen, i champagne. Druvan kallas numera enbart meunier då släktskapet med pinot inte längre stämmer enligt genetisk dna undersökning. På tyska kallas den müllerrebe eller schwarzriesling (men är inte släkt med riesling), och har även många andra benämningar i olika vindistrikt. Förutom i Champagne används även druvan i Loireviner, då till exempel i rosévin. I andra delar av världen förekommer den i olika typer av mousserande vin i till exempel Storbritannien, Kalifornien, Australien och i Kanada.

Meunier

Pinot gris/Pinot Grigio 
Denna aromatiska gröna druva trivs bäst i lite svalare klimat. Pinot gris gör man oftast torra vita viner av, men eftersom den har lätt för att botrytiseras (ädelrötas) är man i franska Alsace förtjust i söta pinot grisviner av typen vendange tardive eller den ännu sötare sélection de grains nobles. 
I smaken är vinerna relativt fylliga och kryddiga. Doften är ofta aromatisk med toner av äpple, tropisk frukt och honung. 
I Tyskland odlas pinot gris i Baden och Pfalz, där den kallas ruländer eller grauburgunder. I Italien heter druvan pinot grigio och där ger den förhållandevis neutrala viner. Österrike och Ungern har också haft framgång med denna druva. I Nya Världen är det främst Kanada, Oregon (USA) och Nya Zeeland som lyckats bäst. 
Viner av pinot gris finns i regel under rubriken druviga &amp; blommiga.

Pinot gris

<a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Pinot_Blanc">Pinot Blanc</a> / <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Pinot_Bianco">Pinot Bianco</a> / <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Weissburgunder">Weissburgunder 
</a>Pinot blanc odlas på många håll i världen. Druvan har en neutral karaktär och relativt hög fruktsyra, vilket gör att den passar utmärkt för mousserande viner. 
I Frankrike är den vanligast i Alsace, och står för större delen av det mousserande cremant d´Alsace. Men den förekommer även i vanliga alsaceviner, ofta tillsammans med andra druvor. 
I Italien heter druvan pinot bianco och odlas i områden som Alto-Adige och Friuli-Venezia-Giulia. Franciacorta i Lombardiet producerar Italiens främsta torra mousserande viner – även där spelar pinot blanc en viktig roll. 
I Tyskland, där den heter weissburgunder, odlas den för att den ger sockerrik must och den blandas gärna med mer smakrika druvsorter. 
Ofta finns den under smaktypen friska &amp; fruktiga viner.

Pinot Blanc

Chardonnay är en viktig druva på många sätt. Den odlas i stort sett över hela världen. Fast frågan är om den inte har mest betydelse i Champagne. Chardonnay är en av de tre främsta druvorna i denna bubblande region.
Champagne framställs i regel på de blå druvorna pinot noir och meunier, samt den gröna druvan chardonnay. Chardonnay delar ofta plats med de andra druvorna i en champagne. Men om flaskan innehåller 100 procent chardonnay, då står det Blanc de Blancs på etiketten. Är du ett stort fan av chardonnay, kan det vara bra att lägga på minnet.
Chardonnay är en grön druva från Bourgogne eller dess närområde i Frankrike. Det är en gammal druva som är känd sedan åtminstone slutet av 1600-talet, det finns dock äldre källor som utav vissa sägs handla om druvan. Namnet på druvan kommer från en by i Mâconnais som bär samma namn som druvan idag har. Druvan är en naturlig korsning mellan druvorna pinot och gouais blanc. Det finns en rosa mutation som kallas för chardonnay rose och en muscatsmakande mutation som kallas chardonnay musque. Idag är chardonnay en av världens mest odlade druvor och den odlas i den flesta vinproducerande länder runt jorden.
I Libanon har druvan ett eget namn, obaideh. Det finns teorier på att detta skulle kunna vara ursprungslandet. DNA-analyser motsäger dock det då föräldrarna inte fanns i Libanon under 15-1600-talet. Det är dock sannolikt en gammal och unik klon av druvan.
Synonymer inkluderar auxerrois, beaunois och gamay blanc (Jura) med flera.
Chardonnay är en lättodlad druva, den anpassar sig lätt till olika klimat och är utmärkt att blanda med andra druvor och kan ge mycket stora skördar. Detta gör att det finns mycket enkla viner på druvan men det finns också många riktigt bra viner. De bästa vinerna på druvan kommer från svalare klimat och jordar med mycket kalk och lera såsom i Bourgogne och Champagne mm.
Viner görs såväl i stram och frisk stil som mer fruktig, det är inte ovanligt att vinerna är ekfatslagrade stil och enklare viner med lite restsötma eller i olika blender. Det görs också fantastiska mousserande viner på druvan.
Från Chablis hittar du viner med hög syra och toner av omogna äpplen, citrus och mineral, dessa är oftast inte ekfatslagrade eller är lagrade i gamla ekfat. I övriga bourgogne är det vanligare med såväl fatjäsning och fatlagring, t ex i Côte de Beaune, Puligny-Montrachet, Chassagne-Montrachet och Meursault. Dessa blir fylligare  och fruktigare och har mer ekfatstoner. I amerikanska chardonnay viner har de traditionellt använt mer ny amerikansk ek, viket ger mer smörighet och vaniljtoner.
I Champagne görs såväl viner på enbart chardonnay, så kallad Blanc de Blancs och i blender oftast med pinot noir och/eller meunier.

Druvor