Champagne ordlista

A

Á la volée

Degorgering för hand.

Agrafe

Metallgrimman som håller korken på plats.

Appellation

Ursprungsbeteckning.

Assemblage

Blandning av stilla viner från skilda byar och ofta även skilda årgångar i syfte att åstadkomma en cuvée eller blandning som är färdig för buteljering och den andra jäsningen.

Autolys

Enzymatisk nedbrytning av döda jästceller. Processen äger rum i vinet efter andra jäsningen och borgar för smakens komplexitet.

AOC

(Appellation d’Origine Contrôlée) är den franska officiella appellationen för att kontrollera ursprunget av en livsmedelsprodukt.

Arom

Doften som kommer från själva druvan i vinet, även kallad primär doft.

Aromatisk

Används för att beskriva viner med tydlig druvkaraktär.

B

Barrique

Små ekfat som rymmer mellan 225 till 228 liter vin. Historiskt är faten i Champagne 205 liter men numera köps begagnade fat från Bourgogne på 225-228 liter.

Bâtonnage

En process där jästen vänds varje vecka för en oxidativ och brödig stil. Idén kommer från Bourgogne. Syftet är att ge en fylligare smak.

Belemnitkrita

Belemnita quadrata, jordmånen i norra Champagne.

Beska/bitterhet

En av de fyra grundsmakerna som känns på den bakre delen av tungan.

Blanc de blancs

Champagne framställd av enbart (vita) gröna druvor.

Blanc de noirs

Champagne framställd av enbart blå druvor.

Blend

Betyder att vinet görs på flera sorters druvor och växtplatser. Motsatsen kallas för endruvsvin, eller engelskans Varietal. I Champagne ofta blanc de blancs eller blanc de noirs.

Bouquet

Den doft som vinet utvecklar med tiden, även kallad sekundär.

Bornyr Mousse

är de bubblor av koldioxid som uppstår under andra jäsningen.

Brut

Torr champagne med högst 12 g restsocker per liter.

Bärig

Doft och smakintryck som påminner om olika bär eller en blandning av bär.

C

Cava

Mousserande vin från Spanien tillverkat enligt traditionella metoden.

Chaptalisering

En ofta ifrågasatt metod, en tillsats av socker i vinmusten. Den ger förlängd jäsning, högre alkoholhalt, mera koncentrerad smak och bättre hållbarhet. Utvecklades i slutet av 1700-talet av Jean Chaptal och är avgörande för vinerna från svala klimat framför allt i Champagne.

Chef de Cave

Huvudvinmakaren som är ytterst ansvarig för vinframställningen.

CIVC

En sammanslutning av samtliga champagneproducenter vars uppgift är att reglera vinframställningen, upprätthålla kvaliteten samt skydda varumärket champagne.

Clos

Inhägnad vingård.

Crayères

Stora källare under mark i Reims. Dessa grävdes/höggs ut ur kritjorden under romartiden för att användas som underjordiska spannmålsmagasin. De har sedan kopplats ihop med horisontella gångar som i de flesta fall lades till under 1800-talet eller möjligen början av 1900-talet.

Cru

Ordet betyder egentligen ”växtplats” och avser vingårdarna i en viss by i Champagne. Se även premier cru, grand cru.

Cuvée – Coeur de Cuvée

De första 2 050 liter must som pressas ur 4 000 kilo druvor.

Cuvée

Prestigevin av högsta kvalitet, vanligen årgångsbetecknat.

Cap Classique

Mousserande vin från Sydafrika tillverkat enligt traditionella metoden.

CM

Coopérative de manipulation. Champagne som tillverkats och säljs av ett kooperativ har denna beteckning

D

Dosage

Den sockermängd som tillsätts den färdiga champagnen i liqueur d’expédition och som avgör söthetsgraden.

Dégorgement

Degorgering. Den procedur varigenom sedimentet tas ur flaskan.

Dekantering

När man häller över vinet till en karaff. Då vinet cirkulerar ner i dekanteringskaraffen luftas det. Tekniken används väldigt sällan på vita eller mousserande viner, men kan i visa fall vara en fördel.

E

Echelle des crus

Ranking av växtplats. Se även cru, grand cru, premier cru.

Estrar

Sött doftande komponenter som bildas under jäsningen och mognadsprocessen av vinet.

F

Fatkaraktär

När vin lagras eller jäser på ekfat bidrar träet med doft och smak som kallas för fatkaraktär eller fatton.

Fermentering

Samma sak som jäsning av vin.

Fruktdrivet/fruktigt

Innebär att vinet uppvisar tydliga inslag av frukt och fruktsyra.

Fylligt

Kan beskrivas som vinets tyngd i munnen och innebär att det har en hög smakkoncentration.

G

Grand cru

By betecknad med 100 procent på l’échelle des crus. Champagne framställd uteslutande av druvor från dessa 17 byar får kallas grand cru.

Grande marque

Beteckning för de största och viktigaste.

Gobelet

Uppbindningsteknik av vinrankan med fyra huvudgrenar riktade åt ett och samma håll.

Grimma

Hållaren av ståltråd som håller champagnekorken på plats. Den kallas också agrafe, vilket är franska.

J

Jordig

Doft och smakintryck som påminner om jord, lera, sandjord. Kan även ha en lätt bitterhet och dra åt mandelhållet.

K

Klassificering

Innebär i vinsammanhang att vinet produceras enligt särskilda regler. Olika länder har olika klassificeringar. När vinet uppfyller dessa krav får det sin klassificering.

Korkdefekt

En defekt som ger vinet en unken doft ibland beskriven som «fuktig källare» eller «blöta tidningar» och i allmänhet innebär att vinet är odrickbart och förstört.

Kryddigt

Viner med mycket smak kan beskrivas som kryddiga.

Komplext

Innebär att det finns så många olika aromer i vinet att det ger nya intryck varje gång man doftar eller smakar på det.

Kropp

Innebär att vinet är fylligt. Ju tyngre det känns i munnen desto större kropp har vinet.

Kylstabilisering

Kylning av musten innan buteljering i syfte att undvika vinstensfällning. Vinsten bildas när ett vin utsätts för kyla då vinets syra och kalcium bildar ett smaklöst salt.

L

Lattes

Läkt som skiljer buteljerna åt under och efter andra jäsningen. Under lagring sur lattes får vinet djup och komplexitet av kontakten med lie från andra jäsningen.

Lie

Fällning bestående av jäsningsrester som blir kvar i vinet efter jäsningsprocesserna.

Liqueur d’expédition

Lösning av socker och vin, som tillsätts champagnen efter dégorgement. Se även dosage.

Liqueur de tirage

Lösning av socker, vin och jäst som tillsätts det färdigblandade vinet vid buteljeringen för att starta andra jäsningen.

Lieu-dit

En fransk term för ett litet geografiskt område av en vingård. Det uppskattas att det finns över 84 000 olika lieux-dits i Champagne.

Längd

Beskriver om ett vin smakar hela vägen från början på tungan till slutet mot svalget. Enklare viner har en tendens att ge smak längst fram, för att sedan dö ut mot mitten, och sedan återkomma längst bak i munnen. Andra viner kan ge mer smak på tungans sidor och ut mot kinderna. Högklassiga viner ger en jämn smak hela vägen genom munnen.

M

Macération

En av de två metoder som används för att färga roséchampagne. Den innebär att en del av pinot noir- eller pinot menuier-musten får jäsa tillsammans med druvskalen, så att färgen lakas ur. Se även assemblage.

Malolaktisk jäsning

Ingen jäsning i egentlig mening utan en bakteriell omvandling av äppelsyra till mjölksyra (och koldioxid) i syfte att göra vinet mjukare.

Marc

Champagnepressens kapacitet, motsvarande 4 000 kilo druvor. Även namn på resterna efter pressningen (stjälkar, skal och kärnor) och på den sprit som framställs av dessa rester, Marc de Champagne.

Mineralitet

Smak och doft kan beskrivas som sten, jordighet, krita, kalk el liknande. En del tror att denna karaktär kommer från jordmånen (terroir), medan andra anser att jordens smak inte kan ta sig från marken, genom druvstocken upp till druvan – och istället uppstår denna karaktär vid själva vinmakningen.

Millésimé

Champagne tillverkad av vin av hög kvalitet från ett enda år. Kallas på engelska vintage champagne, på svenska årgångschampagne.

Monocru

Vin från enbart en by.

Mousse Bornyr

De bubblor av koldioxid som uppstår under andra jäsningen.

Must

Nypressad druvsaft, färdig för jäsning.

MA

Marque d’ Acheteur. Champagne som säljs under eget namn – private label – BOB.

N

NM

Négociant-manipulant. Champagne som tillverkats av ett champagnehus med det egna namnet på etiketten och som har rätt att köpa in druvor för sin produktion.

Naturvin

Vin som endast görs på druvmust och som jäser på sin egen naturliga jäst. Inget är tillsatt är eller borttaget. Naturvin kan jämföras med opastöriserad mjölk. Idag finns ingen övergripande certifiering eller organisation som bestämmer vad ett naturvin är. Naturvin ska helst göras på ekologiska eller biodynamiskt odlade druvor. Själva vinet jäser på den naturliga jäst som finns på druvornas skal – istället för tillsatt, odlad fabriksjäst. Förutom att inte tillsätta någon jäst ska varken socker, syra eller tanniner tillsättas i vinet, såväl som några andra tillsatser.

Non-Vintage

Årgångslös champagne som blandas på basviner från olika år för att nå samma smak år efter år. Oftast en producents enklaste champagne och den som produceras i störst upplaga. Förkortas ofta till NV.

O

Oenologi

Vinvetenskap.

Omdragning

Överföring av vin från ett kärl till ett annat för att avskilja bottensats.

Oxidativ

Är en stil på vin som beror på att vinet kommer i kontakt med syre. Oxidationen sker oftast i flaskan men kan även ske i musten eller när vinet ligger på fat.

P

Prestigechampagne

Även cuvée prestige eller tête de cuvée. En producents mest påkostade champagne ofta med druvmust från gamla stockar, endast must från första pressningen, låg dosage och hyfsat lång tid på jästfällningen.

Pupitre

Stora tvådelade träställningar med vardera 60 vinklade hål.

Phylloxeran

Se vinlus.

R

Reumage

Den procedur under vilken champagnebuteljerna vrids och gradvis vänds upp och ned i sina pupitres.

Reservvin

Vin sparat från tidigare år. Tillsätts ibland till den slutliga blandningen av vin.

RC

Récoltant-coopérateur. Champagne som har tillverkats av ett kooperativ och säljs av en odlare som tillhör detta kooperativ.

RM

Récoltant-manipulant. Champagne som tillverkats av odlaren själv, inte av något större champagnehus.

 

S

Smakbrygga

Att addera en smak för att få vin och mat att matcha. Om ett vin exempelvis blir för strävt till maten kan man lägga till syrlighet eller sälta i form av vinäger eller vanligt salt. På så vis dämpar man strävheten i vinet. I detta fall är vinägern eller saltet en smakbrygga.

Solera

En blandning av stilla vin av flera gamla årgångar. Man tillsätter varje år en ny del av årets årgång i blandningen.

Stramt

Innebär att vinet är strävt och friskt. Gommen känns torr och tandköttet strävt av strama viner. Med lagring minskar stramheten i vinet.

Struktur

Ett vins struktur bygger på förhållandet mellan sötma, syra, tannin och alkohol.

SR

Société de récoltants. Champagne som har tillverkats av en mindre grupp odlare i samarbete.

Svaveldioxid

Finns naturligt i vin. Det kan också tillsättas som konserveringsmedel och antioxidant.

Syra

Smakupplevelse. Härrör sig vanligtvis till fruktsyran/vinsyran. Upplevs på sidorna av tungan och kan vid hög syra kännas som om det drar upp utmed sidorna bort mot örontrakten.

Smörig

Smak och doftintryck som påminner om den feta karaktären på nykärnat smör. Förekommer ofta på viner av chardonnaydruvan eller vita viner som lagrats på ekfat.

T

Taille

Andra pressen av druvorna som ger 500 liter kallas taille, vilket betyder ”svans”. Svansen sägs ge grövre viner, därför använder många champagnetillverkare endast druvmusten från cuvéen i sin produktion.

Tanniner

De garvsyror som utvinns ur druvskal, kärnor och stjälkar. Tanninerna ger vinet dess strävhet och tillhör den kemiska ämnesgruppen polyfenoler. Dessa innehåller antioxidanter, som har en kyddande effekt på kroppens celler. Finns i motsats till vad många tror både i vita och röda viner.

Terroir

Jordmån och druvans växtplats och dess påverkan på det färdiga vinet.

U

Ursprungstypisk

Innebär att vinet har smak och doft som är karakteristisk för ett visst ursprung/distrikt.

V

Véraison

När vindruvorna mognar och skiftar färg.

Vinlusen

Den fruktade phylloxeran importerades till Europa av misstag från Amerika runt 1860. Under de 30 år som följde tog den rysliga lilla skadeinsekten kål på de flesta vingårdarna i Europa, Argentina och Australien. De europeiska vinstockarna, Vitis Vinifera, förtvinade. Förtvivlade bönder brände, dränkte och förgiftade odjuren förgäves. Först så småningom kom man på att köpa in amerikanska, motståndskraftiga vinstockar och ympa in de europeiska druvsorterna på dem.

Vinifiering

När druvor blir till vin. Helt enkelt tillverkningsprocessen av vin.

Vintage

Årgång, det år druvorna skördades, på hösten vad gäller norra halvklotet, om åren vad gäller det södra. Siffran i sig är ingen kvalitetsgaranti. Vissa viner är bra vissa år och av sämre kvalitet andra säsonger.